Shop More Submit  Join Login
About Digital Art / Artist Premium Member SusanneSweden Recent Activity
Deviant for 3 Years
6 Month Premium Membership
Statistics 26 Deviations 14,916 Comments 47,373 Pageviews

Manipulationsmetoder på landsbygden

Bjork Guardian by NedreKaerr-Bohuslaen

Guardian of Bjork Trees.

Inget Åbyfjorden bland mina bilder eftersom en markägare inte låtit mig anlita ett skogsföretag för att ta ner de skyhöga träd på hans mark som helt skymmer min havsutsikt. Den värnlösa änkan Ewa hade legat före 2011, ringt honom och förtalat mig. Annars hade det kunnat se ut som om det inte är något fel på mig eller min tomt. Han har nu tagit ner en skyhög vacker björk som inte skymer havet. Får bekräfta att den stått på min mark och sedan fortsätter polisanmälningarna. När jag ringde honom för att prata igenom allt som vuxna människor, sa han att han bara pratar med normala människor och slängde luren i örat på mig. Jag försökte iallafall. Att ta ner ett träd på annans mark är ett allvarligare brott i lagens mening än förtal och olaga hot. Havsutsikter, tomtgränser, båtplatser osv
är klassiska manipulationsmetoder för socialt begåvade
människor på landsbygden.

deviantID

NedreKaerr-Bohuslaen's Profile Picture
NedreKaerr-Bohuslaen
Susanne
Artist | Digital Art
Sweden
This page is a spin off from my main arts page, formerly Animacreations.
Its the story of the Swedish summerhouse area Nedre Kärr from an artist who
interprets the happenings there with a flexible mind, in artwork, comments and links.
I try to keep a healthy distance and a drastic sense of humour. The facts are still facts.
The links about general sociological and psychological theories can apply to
(way too many) other people and situations. Group dynamics can be scary.
Click on links and images and expand your minds.

Nedre Kärr has been good inspiration for a unique page that people still seem to find fascinating. Im amazed at how many pageviews I still get. Those of you not Swedish
or related to the place can just look at the pretty pictures and interpret them your way.

1 181 followers - 47 300 pageviews - and counting - I must do something right.
Interests

Popularitet och trivsel i sommarstugemiljö

Freudianism by NedreKaerr-Bohuslaen


Att berätta om påstådd eller verklig psykisk ohälsa och polis i kombination gör oundvikligen att man blir betraktad som paranoid, förvirrad och sjukligt fixerad, som om det verkligen är nåt fel på en. Jag har aldrig haft med polis att göra fram tills nu. Jag har aldrig ringt polisen på någon. Det har däremot "satts i system att göra falska polisanmälningar" mot mig, som inte lett nånstans. Mina markeringar i form av anmälningar har gått till förundersökning. För mig är det viktigaste att dokumentera, hålla sig till fakta och bevis. Det gör jag. Önskar jag kunde lägga följande händelser bakom mig, men stressrelaterad ångest ger mig ständiga ovälkomna minnesbilder.
Det som orsakat dem har dessutom upprepats i tre års tid.

Med vänlig hälsning till familjen Eriksson i det präktiga sommarstugeområdet Nedre Kärr i Bohuslän, och alla de lyckats få på sin sida i förtalskampanjen emot mig de senaste 6 åren, de senaste 3 med hjälp av självaste polisen som skyddat den värnlösa brottsutsatta änkan i hennes utsatta situation.

2011 var en märklig vår för mig och min familj. Min gamla pappa fick ett telefonsamtal (och många förvirrade därefter) där Ewa berättade att jag hade mordhotat henne och hon skulle polisanmäla mig för det. Vi var nära att förlora pappa i hjärtsjukdom den vintern, han borde fått återhämta sig från bypassoperationerna i lugn och ro. Jag hade anlitat hantverkare under våren, för att få en utbyggnad som skydd mot Erikssons ständiga värdeomdömen och provokationer. Hade planerat att inte oroa pappa med det förrän allt var klart, men Ewa hann före och berättade det omtänksamt för honom på telefon. Jag tog över från honom som välfungerande medelålders kvinna och ringde Ewa. Hon hotade då högljutt och aggressivt med att jag skulle "passa mig väldigt noga", det kunde "bli polissak av vad som helst", hon "kände till min sort" hade jobbat med såna som jag, psykiskt sjuka antar jag eftersom det hävdas om mig. Jag kände på mig att det kunde urarta och spelade in telefonsamtalet för att slippa ifrågasätta mitt förstånd, man gör lätt det i de här sammanhangen.

Den 7 juli 2011 gjorde hon verklighet av sina hot. Hon hade då förberett genom att söka upp grannar och berätta om min påstådda psykiska sjukdom och våldstendense för att förbereda med andra som kunde backa upp hennes polisfixering, ringa polisen tillsammans med henne. Hon verkar ha varit med förr och lärt sig att man inte kommer så långt med polisen ensam.

Jag satt på min väl avspärrade altan på baksidan av huset, hade gått ut för att kupera ett astmaanfall. Hade en knälång skjorta på mig, ett täcke över mig men inte fått på mig några trosor. En man sniker plötsligt upp bakom ryggen på mig, hoppar upp på altanen, mycket aggressiv. På två raka frågor kunde han inte berätta vem han var, han bara "gör som jag vill" emot "en sån som du". En annan granne, Rolf Wegland, har tagit andra vägen, hukat bakom en avspärrning för altanen. Han ger sig tillkänna "det är Ewas nya man", den tidigare dog i cancer. Herren blir då högtidlig och framför "Ewa är den finaste kvinnan jag nånsin träffat i hela mitt liv". Där sitter jag rejält uppskrämd, hela situationen är absurd. De springer runt på altanen och letar bevis av nåt slag, på psykisk ohälsa skulle jag tro. När Ewas man är på väg in i huset måste jag dra undan täcket och resa mig upp för att förhindra det. Herrarna ser då att jag inte har några trosor på mig och det snurrar till. Ewas man står och sticker handen ut och in i dörrspringan där gångjärnen sitter, flinar och provocerar "jag gör som jag vill". Släpper inte taget på två uppmaningar. Vägrar gå därifrån. Jag ser en hammare innanför dörren, associerar väl "tumme - hammare". lyfter den emot hans hand och säger att han ska släppa taget så jag kan gå in och stänga om mig. De övermannar mig, bänder bak armen på mig, jag hamnar på altangolvet. De vägrar fortfarande lämna altanen och tomten men jag får fram dem på framsidan, hoppas att någon ska komma förbi. Ewas man har tagit ifrån mig hammaren, som sedan i en intensiv förtalskampanj blir ett farligt vapen i en psykiskt sjuk våldsam kvinnas hand. Han slår med den på utbyggnaden som jag anlitat hantverkare för att bygga, som skydd emot familjens trakasserier, och säger att jag inte ska vara säker på att huset står kvar i befintligt skick nästa gång jag varit i stan, han behöver inte komma in i det för att förstöra det. Wegland lyckades nå fram till honom och förklara att de inte hade rätt att vara på min tomt. Av den anledningen tyckte jag det var viktigt att få ögonkontakt med honom och säga "jag är inte arg på dig", något jag i efterhand inser att jag borde. Herrarna återvände till sina kvinnor.

Jag förbereder mig för att äka därifrån. Två poliser i uppjagad sinnesstämning med händerna på tjänstevapnen dyker upp. Ewa har gjort verklighet av sina hot på telefon, men nu i efterhand vet jag att det var hennes man som ringde. Och de grannar som Ewa förberett för att backa upp henne. De ska konstatera min allvarliga psykiska sjukdom och föra bort mig för tvångspsykiatrisk vård förstår jag. men först ska de kontrollera Ewas uppgifter om mig och gå igenom huset. Jag är lugn och tillmötesgående och poliserna vägleder mig igenom vad jag är utsatt för. "Det var visst nån konst här som vi skulle kontrollera". "Det skulle finnas narkotika här i sovrummet men vi hittar inget". Jag föreslår sedan att vi sätter oss på altanen och pratar så att alla kan höra vad som sägs, för att undvika rykten och skitsnack. Samtalet går bra, det är inga problem för poliserna att konstatera att jag är psykiskt frisk. De säger "Nu har du i alla fall fått byxor på dig" för att jag ska förstå att herrarna poängterat det som ett tecken på min galenskap. Det frågas också om jag anlitat laglig hantverkshjälp. Och - till min häpnad - hur jag kommit över hyreskontraktet för min lägenhet i stan, om det har gått lagligt till - !!! Om jag säljer min bostadsrätt genom mäklare för att bekosta hantverkarna, går ner i pris och får en hyreslägenhet i utbyte så är det naturligtvis lagligt. Jag begår inga brott. Familjen Eriksson står vid tomtgränsen, skrattar och kommenterar så polisen får göra uppehåll i samtalet, det råder en hög stämning och jag är "knäpp i huvet". Polisen gör en sista kontroll av min hälsa genom att fråga "är du medveten om att de stått vid staketet och skrattat åt dig hela tiden vi pratat med dig?" varpå jag svarar "så har jag haft det sedan de flyttade hit".

Trots Ewas argument "jag är änka" och "ska vi som har köpt, inte ärvt våra hus här behöva ha en sån människa i närheten" förde inte polisen bort mig för någonting. Jag uppfattade redan då att jag var nån slags tredje klassens sommarstugeägare, inte viktig som människa, så min personliga trygghet eller sinnesfrid brydde jag mig inte om. Att de hotat att förstöra huset färemot... Funderade en stund, ringde sedan och polisanmälde. Man behöver inte veta en persons namn, räcker med att man vet vem han är och kan identifiera honom. Efter att ha kollat med poliserna som varit på plats frågade de också om jag behövde någon att prata med, och till min förvåning om jag ville ha ersättning för mina skador. De hade visserligen förstört armen på mig så jag inte kunde shamponera håret på tre månader, men det var nog de psykiska skadorna polisen syftade på. Strort misstag att tacka nej till samtalskontakt med tanke på att familjens beteende förvärrats, allt har fortsatt i ännu värre former och jag utvecklat en extrem stressrelaterad ångest sedan dess. Det blev olaga hot mot Ewas man som polisen tog till förundersökning. Jag konstaterar såhär i efterhand att jag borde följt med till sjukhus, dokumenterat mina skador och anmält båda herrarna för inte bara olaga hot utan även hemfridsbrott, misshandel, falsk tillvitelse och sexuellt ofredande.

Våren 2012 följde polisen upp, ville att jag skulle gå med på att lägga ner förundersökningen. Använde argumentet "men vad är det för människor som trakasserar dig då - det är väl en familj?". Ett argument som familjen använder sig av i alla sammanhang. Att de är en familj är väl problemet, som behöver utse fiender för att skapa nån slags konstlad familjegemenskap. Jag kommer aldrig att få en familj, så hur långt kommer jag med de argumenten. Jag kunde aldrig föreställa mig hur det skulle fortsätta och borde aldrig gått med på att lägga ner förundersökningen. Förtal är ett brott som faller under enskilt åtal, dvs polisen kan lägga ner förundersökningar och man får driva frågan själv med hjälp av jurist, men olaga hot, falsk tillvitelse mm faller under allmänt åtal.

Jag lider av depressioner som främst tar sig yttryck i orkeslöshet och vanlig panikångest i pressade situationer. Jag har legat på psykiatrisk klinik vid ett tillfälle i mitt liv, när jag två år efter min vuxna tid i sommarstugeområdet inte orkade längre utan gjorde ett välplanerat allvarligt självmordsförsök. Präktiga sommarstugeägares inställning till mig redan från början bidrog i allra högsta grad till att jag inte orkade längre. Stämningen emot mig under våren och sommaren var obeskrivlig. Jag var knappt utomhus men då hörde jag hur de förtalade mig inför förbipasserande, berättade om mordvapnet hammaren, hånade mig, hotade att jag "skulle passa mig" på nätterna. Det var egentligen först då som stressreaktionerna började, jag var extremt ångestfylld, motoriskt orolig, kunde inte sitta stilla, hyperventilerade, skakade, storsvettades, grät. Sov två timmar, sedan vaken i två dygn, extrema koncentrationssvårigheter, muskelvärk, överkänslighet för ljud, ljus och lukter... Jag orkade inte vara kvar utan tillbringade sommaren i stan.

2013 gjorde jag ett tappert försök att vistas i huset. Varenda gång jag kom dit stog polisen där inom några timmar. Ewa med vänner hade då fått tid att övertyga nya och gamla grannar om min allvarliga psykiska sjukdom, våldsamhet, sexuella lössläppthet, gjort sig populär och förberett nya med-telefonerare i polisärenden. Den 3e juni knackade två poliser på dörren, en man och en kvinna, oerhört nedlåtande och hånfulla, välinformerade om vad jag är för sort. "Vad har jag gjort mig skyldig till?" Ingenting. "Vill ni komma in och inspektera huset igen?" Behövs inte. Vad kunde jag då göra för konstaplarna - "vi tänkte bara höra här... vet du vad pensionärerna här heter?" Svarade korrekt på det, poliserna slutar hånflina, vänder på klacken och åker därifrån utan förklaring. Jag tröttnade rejält, ringde stationen och polisanmälde de som skickat polisen på mig den kvällen, en markering mer än nåt annat. Får då två år efter händelsen på altanen svara på frågor om "mordvapnet" hammaren - !!! "Hade jag haft någrasomhelst våldstendenser hade jag väl bara dragit igen dörren och knäckt fingrarna på Ewas man". Det hade tydligen telefonerats mycket till polisen i de ärendena. Inga problem att förklara, komma vidare, bli trodd och brottsrubriceringen den kvällen blev falsk / vårdslös tillvitelse. Att man framställer någon i en sämre dager med hjälp av ständiga polisutryckningar. Polisen har senare formulerat det "dina grannar har satt i system att göra falska polisanmälningar emot dig". Fick i slutet av sommaren förklaringen på det märkliga polisärendet den kvällen - jag hade tagit fel på Ewas efternamn, trott att de heter Larsson när de heter Eriksson. Detta blir alltså polisangelägenheter och jag framställs som förvirrad och intelligensbefriad. Jag ringde polisen under sommaren för att få min verklighet förklarad för mig och blev bemött som om jag vore förståndshandikappad av självaste polisen. De ifrågasatte t ex om det verkligen hade varit några poliser på plats den 3e juni, var jag säker på det? Ewa är övertygande i sin sociala förmåga, även hos polisen.

Våren 2011 när Ewa förberedde grannar för kommande polispåringningar och ringde min pappa, ringde hon också en markägare som jag fram till dess kommit väl överens med för att berätta sanningen om mig. Kvällen för den olaga tillvitelsen sa polisen "markägaren har också haft problem med dig, du springer omkring nere på gården och skriker och hotar folk". Jag har fått möjlighet att fråga om de varit aktiva i polisutryckningen den kvällen eller i ö. De sa nej, men de stog och hörde vad jag och polisen sa. Ewa har alltså fått det att framstå som om de varit aktiva, talat för dem i polissammanhang. Markägaren har också råkat illa ut genom att ha lärt sig av Ewa men arbetat med lite trubbigare instrument, sökt upp mig och hotat mig lite för uppenbart. "Gå in och ta dina mediciner". "Nästa gång du lämnar din tomt ska jag drämma ditt huvud så hårt i marken att du aldrig kommer att kunna andas eller prata igen". "Jag ska helt oberoende av Ewa ringa polisen på dig. Och socialtjänsten, på en sån som du". Händelsen renderade honom en förundersökning för olaga hot, och en för förtal. Polisen såg helheten och förstog vad det handlat om hela tiden. Alla får ta ansvar för sina handlingar, det är aldrig acceptabelt att hota folk, men den som står för ursprungsförtalet kommer som vanligt undan ansvar. Passivt aggressiva manipulatörer lyckas ofta få andra att utföra deras handlingar och vända människor emot varandra utan att själva råka illa ut. I värsta fall lyckas de vända allt till att det är de som är offren. Ewa har dock själv gjort polisanmälningar emot mig 2013 som inte lett någonstans. Satt i system att göra falska polisanmälningar emot mig, som polisen uttryckt det. Hon kom på den fiffiga iden att man kan ringa polisen anonymt för att stressa sönder mig och slippa ta ansvar. Det gjprdes resten av den sommaren. Vid sista tillfället i slutet av augusti enbart för att kontrollera om jag var ensam, eller hade besökare hos mig. Den kvällen hävdades det också att jag var grav missbrukare, vilket polisen inte hållit med om. Det verkar handla om att framställa mig i den sämsta dager man överhuvudtaget kan, på alla sätt. Det sattes i system att ringa polisen så fort de misstänkte att jag drack alkohol, så fort jag spelade musik t ex.

Anonymitet, eller sekretess som Ewa kallar det, användes också våren 2014 då hon ringde socialtjänsten på mig. Trodde hon. De lämnade ut namnet på den som ringt. Dokumentation finns hos polisen. Vad det handlat om får de reda ut. Soc såg ingen anledning att inleda någon utredning.

Den här sommaren har "alla vi familjer här" bara ringt polisen på mig tre gånger. Vid första tillfället blev markägaren en anonym telefonör. Där presenterades jag som akut psykotisk för att jag hade "slarvat med medicinerna". Poliserna bemötte mig utifrån det, väldigt nedlåtande. Jag kunde bara referera till tidigare polishandlingar, min distriktsläkare och den medicin han skrivit ut, ett antidepressivt preparat som jag tar, och konstatera att det vore svårt för mig att bevisa att jag inte är psykotisk så där får jag och konstaplarna komma överens om att inte komma överens. Om de insisterar får de ta med mig till läkare, vilket de naturligtvis inte gjorde. Andra polisytryckningen för sommaren var fullkomligt patetiskt, för att telefonörerna inte kan kommunicera på något annat sätt efter alla år. Betingad reflex. Den tredje gången för att verkligen framhålla att jag blivit bortförd av polis för psykiatrisk vård hela mitt vuxna liv. Trots ständiga polispåringningar har det aldrig hänt, vill de fortsätta hävda det får de bevisa det, det är lite svårt för mig att bevisa motsatsen. Jag har haft goda stödjande samtal med polisen som förstår min situation bättre och bättre.

Till sist: ett lycka till till familjen Erikssons framtida medhjälpare i förtalskampanjer och vuxenmobbing. Studera manipulationsmetoderna, läs länkarna på min sida.
Ett råd: rikta trakasserierna mot offer med ett fysiskt eller psykiskt handikapp. En schizofren utvecklingsstörd handikappad person är idealisk, eftersom sådana inte skyddas av hatbrottslagstiftningen. Man kommer lättare undan. Att sprida rykten om psykisk sjukdom och den fördomsflora som följer med psykofobi som våldstendenser och sexuell lössläppthet, är också relativt riskfritt. Homosexuella, invandrare, människor med en annan hudfärg eller religion är skyddade i lagstftning, så hur lockande det än är att visa sig från sin bästa sida och skapa gemenskap med likasinnade, så ska man tänka sig för.

Tänk på att manipulatörer måste ha ett aktivt offer.
Det är som att andas och äta för andra människor.
När de utser medhjälpare enligt trestegsmodellen

1. Skrämma upp (psyksjuk, farlig)
2. Erbjudl ångestlättnad (lättade skratt genom att håna offret)
3. Smickra, be om hjälp "bara du kan beskydda oss"

så sonderar de också efter svagheter, letar nya offer, när de är färdiga med det aktuella. Lämna inga blottor, sätt upp gränser för gränslösa manipulatörer. Om det inte är för sent.

Och framför allt: en önskan om kloka, rakryggade, modiga personer i närheten av framtida offer, inte bara för familjen Eriksson, som vågar sätta stopp för den här sortens onödiga intelligensbefriade ondska.

Do you talk out loud to yourself? In what situations? Why? Please vote and comment. Click "comments" to read. 

31%
10 deviants said I do when Im alone to work through problems.
28%
9 deviants said I even talk to myself in public sometimes, when Im deep in thought.
22%
7 deviants said I talk out loud to myself in the creative process, when painting or sculpting. It helps my ideas and "flow".
13%
4 deviants said No, never.
6%
2 deviants said I talk to the voices in my head all the time. (Lets hope not many are schizophrenic, but if you are, vote and comment).
0%
No deviants said I talk out loud when Im happy or surprised about something.
0%
No deviants said I do when Im scared, to calm myself.

Comments


Add a Comment:
 
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Commenter
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Commenter
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Commenter
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Hidden by Owner
Add a Comment: